Cd-tips
[ Tillbaka ]
2007-03-21
Fler tips:

Affectionate Punch

Perhaps/
Glamour Chase
The Associates - Wild and Lonely8
I år är det tio år sedan Billy Mackenzie tog sitt liv i ett uthus på sin pappas gård utanför Dundee i Skottland. Det var slutet på en dramatisk och bitvis framgångsrik karriär. Den började redan 1976 när Billy tillsammans med Alan Rankine bildade The Ascorbic Ones. 1979 ändrar de namnet till The Associates och skapar lite rubriker genom att ge ut sin version av Bowies låt Boys Keep Swinging nästa samtidig med David Bowies originalsingel, dessutom utan tillstånd från densamme.

I början av 80-talet sprutar de ur sig ett antal singlar varav flera hamnar på Englands topp 50-lista. Englands musikkritiker älskar The Associates och spår dem en lysande framtid, nu som ett band med bland annat Cures före detta basist Michael Dempsey och Martha Ladly från Martha & the Muffins. Men efter det hyllade albumet Sulk (vald till 1982 års bästa album av Melody Maker) bryter Alan med Billy, mest för att Billy vägrar fullfölja den inbokade världsturnén men också för att det allt mer tydligt framgår att Billy och Alan har olika sätt att möta framgången. När Alan inser att framgång betyder affärer och ansvar beter sig Billy som en trotsig tonåring som vägrar anpassa sig till skivbolagens krav.

Trots Billys nyckfullhet får han förtroendet av WEA att fortsätta under namnet Associates men nu mer eller mindre som soloartist. Det visar sig snart att Billys oförmåga att anpassa sig skapar stora problem, historierna är många om hur han spenderar massor med pengar på inspelningen av nya skivan. Det handlar om en manisk perfektionist som lägger stora pengar på att orkestrera en hel skiva vars masterband sedan försvinner spårlöst och om dyra hotellräkningar där Billy hyr separata rum åt sina whippethundar som alltid är med. Det påstås också att Billy, vars sexuella läggning är oklar, hade ett förhållande med Morrissey. The Smiths låt William, It Was Really Nothing lär handla om Billy. När Billy senare gör låten Stephen, You're Really Something ses det som en bekräftelse på ryktet. När till slut skivan Perhaps kommer ut 1985 är hypen kring Associates definitivt över och skivan säljer dåligt.

Säga vad man vill om Billy Mackenzie och alla de rykten som florerat kring denne man, ivrig påspädda av honom själv, men det finns en sak som är säker och det är att han har en av pophistoriens mest magiska röster, en röst som både skrämmer och tröstar, söndrar och helar. Det var troligen denna röst som fick Warner att ge Billy ytterligare en chans. Tyvärr följer även denna skivinspelning samma mönster och när man konstaterar att miljontals pund spenderats utan att skivan ser ut att blir klar bestämmer sig WEA för att släppa Billy utan att ge ut skivan The Glamour Chase trots att den innehåller låtar från ett fruktsamt samarbete med Yellos Boris Blank. Han får beskedet av Max Hole, A&R på Warner, över en lunch i London och gör ingen stor scen men undrar om skivbolaget kan bjuda på taxiresan hem vilket Max självklart accepterar. Problemet är bara det att Billy tar taxin ända hem till Dundee i Skottland.

Nu är vi framme vid den här skivan. På ett nytt bolag, Circa, spelas Wild and Lonely in i raketfart mätt i Mackenziemått. Musikaliskt är den ett typexempel på blek, vit soul som framför allt brittiska artister förfinat till en så slät yta att halkvarning måste utfärdas. Inte helt oväntat är det Julian Mendelsohn som producerat, kanske den producent som mest bidrog till 80-talspopens förflackning. Men, med Billy Mackenzies magiska röst är det här nästan en perfekt inramning. Här kan Mackenzies röst verkligen ta den plats den behöver. I låtar som Fever, Just Cant't Say Goodbye, The Glamour Chase och min favorit Where There's Love får han obehindrat briljera med sin sångförmåga, något som aldrig var fallet i samarbetet med Alan Rankine där den skruvade produktionen alltid tävlade med Billys röst om uppmärksamheten. För att ge en tydlig referens skulle jag vilja påstå att ni som gillar Bryan Ferrys 80-tal kommer uppskatta den här skivan.

Det här blev en väldigt lång recension eller kanske mer en hyllning till artisten. Men det tycker jag att William MacArthur MacKenzie är värd, mannen som den 22 januari 1997 bara dagar efter att han skrivit kontrakt med Nude Records och spåddes en efterlängtad comeback istället valde att avsluta sitt liv.
Köp cd:n här|All music guide|Spotify|Hemsida|Bra fansajt